Doris Blogg

28.09.2010 - Med mamma i Monaco

Min skrivarkompis Maggan och jag gick i helgen en långpromenad till Monaco. Jag önskar att mamma varit med. Hon som tyckte så mycket om att läsa i veckotidningarna om Grace och Rainer. Vad hon skulle tyckt om att komma dit! Kanske var hon ändå med. Kanske är hon alltid med mig fastän hon sedan så länge är död. I Monaco, i Cape Martin där jag nu bor i två veckor eller i Kalamata i Grekland där en del av min nya bok utspelar sig. Eller var som helst annars.
Jag skriver som en galning, Mest av allt på den där boken som ska komma ut i vår. ”Till mamma på mors dag”. Men emellanåt även i min dagbok, till en biblioteksblogg – och förstås här. Bakom palmen, på den där terrassen som du kan se på fotot här nedanför, sitter jag just nu och skriver. Mellan husen där jag bor skymtar havet. Havet som ofta finns där någonstans. I Härnösand där jag växte upp. I manuset jag just nu skriver. I Cape Martin.
Havet här är fortfarande behagligt uppvärmt, men vågorna är starka, går höga. Då blir jag en badfegis. Jag som badar hur kallt det än är, hur stenig och dyig botten det än är. För de höga vågorna är jag rädd. Rädd att få huvudet under vattnet, rädd att föras bort av dem och inte själv kunna simma in mot stranden. Kanske blir man sådan när man mycket fått klara sig själv. Rädd att inte kunna ta sig i land för egen maskin. Därför står jag här om mornarna vid badstegen, håller mig mycket bestämt i den, medan kroppen är nedsänkt i det varma vattnet, sinnet fyllt av ljus, värme glädje. Feg och mycket modig. Sådan är jag.