Doris Blogg

6.10.2008 - Äntligen stod hon i predikstolen!

Så stod det i ett sms från en av mina kompisar när jag berättat att jag i lördags stod i predikstolen i Härnösands Missionskyrka. Jag var mycket belåten med att jag fick stå där. När jag skrev på Skammens boning tänkte jag mig en bild av att jag skulle få hålla en straffpredikan i Härnösands vackra, vita domkyrka. Nu stod jag där i min gamla hemstad. Det var ju mycket bättre att det var den vackra, vita Missionskyrkan. Det var där jag varit på söndagsskole- och scoutavslutningar, det var missionsförsamlingen som mamma städat åt och jobbat i skolköket hos. "Dom där som säger att dom är religiösa men som gör skillnad på folk, dom ger jag inte mycket för", brukade mamma säga. Själv såg jag ut över ansikten i bänkarna, visste med många av dem vilka som gjort skillnad och vilka som inte gjort det. Visste vilka som tillämpat kärlek i praktiken och vilka som inte gjort det. Jag tror mamma satt uppe i himlen, tittade ned och log. Kanske satt pappa där bredvid. I så fall var han nykter, välrakad och med brylcreme i de grå vågorna. Jag tror han såg på mamma och sa att det där gjorde hon bra Doris.

Men sedan lade han nog till att det mesta det har hon ju lärt sig av mig. Sådan var han min pappa. Bäst ville han vara. Mest intelligent och mycket duktigare än alla de där ingenjörerna. Mamma, hon hade nog suckat och sagt att allt ju varit bra om jag bara kammat mig och nog kunde jag satt på mig lite rött på läpparna.

Sådana var de min mamma och pappa. Jag saknar dem så.

Unspecified

? Post A Comment!

29.12.2008 - Untitled Comment

Posted by Öbackakvinnan

Men jag vill höra dig i Domkyrkan också!!!Vi behöver dig där!!!

Permanent Link

1.01.2009 - Untitled Comment

Posted by Per-Erik

Jag skulle så gärna villa tänka som du att min mamma eller pappa skulle tycka jag gjorde något bra. En medelålders man som fortfarande så gärna vill det, jag tycker jag är en sorglig figur.

Permanent Link