29.09.2008 - Det är inte för sent

Jag sitter hemma, orkar inte packa upp. Just packa upp och för den delen även packa ned tycker jag riktigt illa om. Mycket olämpligt för en person som större delen av sitt liv haft som jobb att åka runt till olika platser. I stället för att packa upp äter jag havtorn som jag fått från landet. Plockar ett och ett orange bär från de knotiga kvistarna. Jag har inte ens vetat att man kan äta dem så här utan att alls tillaga dem. Goda, men sura och tydligen innehåller de massor av c-vitamin. Det behövs, näsan rinner. Troligen av pur utmattning. Medan jag äter tittar jag på kort från mässan som min kompis Kerstin tog när hon var där under torsdagen. Jag försöker minnas vad Anna och jag pratade om, på det där kortet när vi skrattar så våldsamt. Det är Anna Ringberg, från Bokfront, som intervjuade mig på miniseminarium och flera gånger i montern. Roligt hade vi men vad var det som var så roligt just då? Strax efteråt var vi allvarliga, talade om det där med att tillverka tidsinställda bomber av människor, om livslögnerna och det svåra som vi ofta flyr från i stället för att våga tala om det. Men även om hoppet, att det aldrig är för sent.