15.09.2008 - Undrande över livet

Jag promenerar Kungsholmen runt. Går förbi Länkarnas Café där Grace i "Vi vet nog vem du är" brukar stanna till. Jag tänker ofta på henne. Hon är den jag kunnat vara. Om jag hade varit utsatt även som vuxen. Om jag inte mött de goda människor som funnits och finns i mitt liv, om jag inte gått i terapi, om jag inte funnit mina egna vägar.
Korten här nedan är tagna av Martina Holmberg på Länkarnas Café i samband med en intervju som Situation Stockholm gjorde. http://www.dorisdahlin.se/res/Artiklar_ViVetVem/situation_sthlm_julaug.pdf
På ett av dem ser jag ut som om jag tittar uppåt himlen, sökande efter Gud. Kanske är det just det jag gör. Undrande över livet. Enbent ser jag också ut. Kan jag känna mig. Lite vinglig, darrande ibland. Vart ska jag? Klarar jag mig dit?
Emellanåt har jag absolut två ben. Bredbent, stadig och säker. Det finns de som verkar bredbenta, säkra jämt. Det är inte jag., Vet inte ens om jag skulle vilja vara det.

Till er som läst "Vi vet nog vem du är", som just nu skriver och ringer om skam kan jag rekommendera ett föredrag av Marta Cullberg Weston. Det är på ABF i Stockholm nu på onsdag den 17/9 19-00-20.45